Gårdarna i Lidgatu ligger längs den gamla landsvägen. Flera av dem har en herrgårdslik uppbyggnad med en huvudbyggnad omgiven av två flygelbyggnader. Bostadshusen ligger på ena sidan och ladugårdarna på andra sidan vägen. Många hus bevarar ångermanländsk byggnadstradition. En tid var Lidgatu socknens centralort med klockargård och lanthandel. Landshövdingens troman, tillika västra Ångermanlands rikaste bonde, bodde också här.

Gammal vy från norra infarten. Foto, Frans Gustav Lidholm

Lidgatu är en mycket gammal by som redan år 1550 omnämns   i   Ångermanlands skattebok men är troligen åtskilligt äldre än så. Förmodligen så drabbades byn av digerdöden på 1300-talet och avfolkades för att så småningom återhämta sig.

Byn ligger som för många ådalsbyar typiskt på en platå med flacka åkrar och stupande nipor ner mot Ångermanälven. Förr i tiden då landskapet var mycket öppnare var sikten fri över niporna och älven. Nu har det mesta vuxit igen med skog och sly, men en del av "ingena" hålls fortfarande öppna tack vare kor. En del av naturvårdarna kan ses på bilden nedan.


    I äldre tider omgärdades
byn av gärdsgårdar             
( förmodligen närmare två mil )
för att skydda grödorna.
Boskapen, kor getter och får, betade på skogen och mjölkning och tillsyn skedde på
fäbodvallen. Lidgatus fäbodvall ligger upp mot Fängsjön dit den flyttades, okänt när, från en plats hitom Skäljsjön. "Det finns endast några grundstenar kvar och en stor, mycket grov gammal tall som sparats för att markera var fäbodvallen låg". Karins anm.

                                          
   I Lidgatu fanns på 1800-talet två bysågar, troligen för husbehovssågning, en vid Per-Hans bäckens mynning och den andra på nipkanten vid nuvarande Lage Sundbergs (se bilden) Ett mindre tegelbruk fanns på "Klockargården" och leran togs vid bäcken en bit ovanför byn.
 

Även smedjor har funnits varav en låg uppe vid Hans-Erik Moströms torp ovanför byn. "Det området har använts som betesmark för kor och fortfarande "kryper" det upp järnskrot ur marken där smedjan låg" Karins anm. Lidgatu hade också en byskola (som lärarinnan fröken Vinge även bodde i) i början på 1900-talet. Den var inrymd i storstugan på Nicke Pehrs. Foto finns i bildarkivet.

Det mesta av uppgifterna i texten är hämtade från Renströms Arkitektkontors HB utredning om Lidgatu för Sollefteå kommuns räkning samt en del från bybor.